Princip Kemi 2.3 · Periodiska systemet — perioder och grupper 9 sidor A4 · print-ready
Kapitel 2 · Atomen och dess delar
En ruta ur periodiska systemet: atomnummer, kemiskt tecken och atommassa
Figur 2.3.0 Periodiska systemets ruta innehåller tre tal: atomnummer (Z), kemiskt tecken och atommassa. Den rutan är nyckeln till allt avsnitt 2.3 handlar om.
2.3 · Avsnitt

Periodiska systemet — perioder och grupper

År 1869 ordnade Dmitrij Mendelejev 63 kända grundämnen i en tabell efter stigande atommassa — och märkte att egenskaperna upprepade sig i ett mönster. Han lämnade tomma platser för ännu okända ämnen och förutsade deras egenskaper. Han hade rätt.

I dag har vi 118 grundämnen. Tabellen är ett av kemins kraftfullaste verktyg.

Lärandemål

  • Förklara vad en period (rad) och en grupp (kolumn) i periodiska systemet betyder.
  • Koppla period till antal elektronskal och grupp till antal valenselektroner.
  • Na Läsa av atomnummer, kemiskt tecken och atommassa från en PS-ruta.
  • Namnge familjer: alkalimetaller, alkaliska jordmetaller, halogener och ädelgaser.
Period — en horisontell rad i periodiska systemet. Periodnumret = antal elektronskal. Period 1 har 1 skal (H, He). Period 2 har 2 skal (Li–Ne). Period 3 har 3 skal (Na–Ar).

Grupp — en vertikal kolumn. Grupptalet (1–18) = antal valenselektroner i grupp 1–8 och ädelgaserna (grupp 18 = 8 valenselektroner). Undantag: helium (He) har bara 2 valenselektroner i K-skalet, men är ändå stabilt eftersom K-skalet är fullt med 2.
Tre ädelgaser i Bohr-modell: helium (2 elektroner i K), neon (2+8), argon (2+8+8) — alla med fyllda yttre skal som förklarar deras kemiska stabilitet.
Fluor (F) tar upp 1 elektron och bildar fluoridjon (F⁻). Bohr-modell visar F med 9 protoner och konfiguration 2-7, sedan F⁻ med konfiguration 2-8 (ädelgaskonfiguration).
Figur 2.3.2 F → F⁻ (fluoridjon): fluor tar upp 1 elektron och uppnår ädelgaskonfiguration 2-8.
1 / 9
2.3 · Periodiska systemet — perioder och grupper

Vad styr var ett ämne hamnar i systemet?

Tre elever diskuterar varför natrium (Na) och kalium (K) befinner sig i samma kolumn, men på olika rader. Vem har rätt?

Begreppsbild — tre elever diskuterar periodiska systemets uppbyggnad: vad är en period och vad är en grupp?
Figur 2.3.1 Tre elever resonerar om varför Na och K är i samma grupp. Vem tänker rätt — och vad är det de andra missar?
ÖVNING 2.3.A
  1. Vad innebär det att ett grundämne befinner sig i period 3?
  2. Fluor (F) och klor (Cl) är båda i grupp 17. Vad har de gemensamt i Bohr-modellen?
  3. Hur många valenselektroner har ett ämne i grupp 2?
2 / 9
2.3 · Periodiska systemet — perioder och grupper

Grundämnen i samma grupp kallas ofta för "familjer" eftersom de liknar varandra kemiskt. Fyra familjer är extra viktiga att känna till:

FamiljGruppValenselektr.ExempelKännetecken
Alkalimetaller11Li, Na, KMjuka metaller; reagerar häftigt med vatten; bildar +1-joner
Jordalkalimetaller22Mg, CaHårdare metaller; bildar +2-joner; Ca i ben och tänder
Halogener177F, Cl, Br, IIcke-metaller; tar upp 1 e⁻ lätt; bildar −1-joner; giftiga
Ädelgaser188 (fullt; He: 2)He, Ne, ArReagerar inte; fullt yttre skal; används i lampor

Vardagsexempel: koksalt är natrium-klorid (Na⁺Cl⁻) — en alkalimetall möter en halogen. Bägge vinner: Na får tomt yttre skal (→ ädelgasliknar Ne), Cl får fullt yttre skal (→ ädelgasliknar Ar).

3 / 9
Kapitel 2 · Atomen och dess delar

En PS-ruta innehåller tre tal. Här visas hur du läser av all information du behöver — med kalcium (Ca) som exempel.

Lösta exempel Läsa PS-rutan för kalcium (Ca)

Steg 1 — Identifiera siffrorna

  • Tal ovanför kemiskt tecken = atomnummer Z = 20 → 20 protoner.
  • Kemiskt tecken = Ca (från latinets calcium).
  • Tal under kemiskt tecken = atommassa ≈ 40,1 u.

Steg 2 — Härleda period och grupp

Ca sitter i period 4 → 4 elektronskal.
Ca sitter i grupp 2 → 2 valenselektroner → jordalkali­metall.

Elektronskalfördelning: K=2, L=8, M=8, N=2 → 2–8–8–2

(Period 4 ingår inte i grundskolans K–M-ram, men kalcium är viktigt vardagsämne — ben och tänder.)

Steg 3 — Kemisk slutsats

2 valenselektroner → Ca ger lätt bort 2 elektroner → bildar Ca²⁺-jon. Det är det som händer i kroppen: kalciumjoner håller ihop kristallstrukturen i ben och gör muskler kontraktila.

ÖVNING 2.3.B — Läsa PS-rutan
  1. Klor (Cl) har atomnummer 17. I vilken period och vilken grupp sitter Cl?
  2. Vilket grundämne sitter i period 2, grupp 1?
  3. En PS-ruta visar: atomnummer 19, kemiskt tecken K, atommassa 39,1 u.
    (a) Hur många protoner har atomen?
    (b) Till vilken elementfamilj tillhör den?
4 / 9
2.3 · Periodiska systemet — perioder och grupper
ÖVNING 2.3.C — Grundnivå
  1. Vad innebär det att ett grundämne befinner sig i period 3? Ange ett exempel.
  2. Namnge de fyra elementfamiljerna och ange deras grupptillhörighet.
  3. Varför reagerar halogener (grupp 17) lätt med alkalimetaller (grupp 1)? Motivera med valenselektroner.
  4. Syre (O) och svavel (S) befinner sig i samma grupp. Vad är lika, respektive olika, i deras Bohr-modeller?
ÖVNING 2.3.D — Fördjupning
  1. Mendelejev lämnade tomma platser i sin tabell. För ett av dessa ämnen förutsade han: densitet ≈ 5,9 g/cm³, atommassa ≈ 68 u, metallisk. Det ämnet är germanium (Ge, Z = 32). Vad säger periodens och gruppens nummer om germaniums Bohr-modell?
  2. Järn (Fe, Z = 26) är en övergångsmetall (grupp 8, period 4) och rostar i närvaro av syre och vatten. Förklara med hjälp av vad du vet om valenselektroner varför järn kan bilda både Fe²⁺ och Fe³⁺-joner.
5 / 9
Kapitel 2 · Atomen och dess delar

Periodiska systemet är inte ett lexikon att memorera — det är ett logiskt system som följer av atomernas inre byggnad. Förstår du Bohr-modellen förstår du varför tabellen ser ut som den gör.

Strukturen i ett nötskal
Period
= horisontell rad
= antal elektronskal
Period 1 → 1 skal
Period 2 → 2 skal
Period 3 → 3 skal
Grupp
= vertikal kolumn
= antal valenselektroner
Grupp 1 → 1 val.elektron
Grupp 17 → 7 val.elektroner
Grupp 18 → fullt skal (8)
Tre saker att komma ihåg från avsnitt 2.3:
  1. Periodnumret = antal elektronskal i Bohr-modellen.
  2. Gruppnumret (1–8 och 18) = antal valenselektroner.
  3. Familjer: alkalimetaller (G1), jordalkalimetaller (G2), halogener (G17), ädelgaser (G18).
SJÄLVTEST 2.3
  1. Kalium (K) sitter i period 4, grupp 1. Hur många elektronskal och valenselektroner har K?
  2. Vilket grundämne sitter i period 3, grupp 17?
  3. Varför liknar brom (Br, Z = 35) klor (Cl, Z = 17) kemiskt?
6 / 9
2.3 · Periodiska systemet — perioder och grupper

Periodiska systemet är organiserat i perioder (horisontella rader) och grupper (vertikala kolumner). Perioden anger antal elektronskal; grupptalet anger antal valenselektroner. Uppgifterna nedan tränar förmågan att avläsa och tolka systemet.

ÖVNING 2.3.E — Perioder och grupper
  1. (a)(i) Markera en period i periodiska systemet nedan. Rita en ring eller ett streck över en hel rad. [1]
    123456789101112131415161718HHeLiBeBCNOFNeNaMgAlSiPSClArKCaScTiVCrMnFeCoNiCuZnGaGeAsSeBrKrRbSrÖvergångsmetallerInSnSbTeIXeCsBaÖvergångsmetaller + lantaniderTlPbBiPoAtRnFrRaÖvriga period 7-ämnen1234567
  2. (a)(ii) Skriv den kemiska symbolen för ett metallelement i tabellen ovan. [1]
  3. (b)(i) Markera grundämnena i grupp 1 i tabellen nedan. Rita ringar eller streck runt samtliga ämnen i den första kolumnen. [1]
    12131415161718HHeLiBeBCNOFNeNaMgAlSiPSClArKCaÖvergångsmetallerBrKrRbSrÖvergångsmetallerIXeCsBaÖvergångsmetaller + lantaniderRnFrRaÖvriga period 7-ämnen1234567
  4. (b)(ii) Smältpunkten minskar uppifrån och ned i grupp 1. Beskriv ytterligare en trend som förändras uppifrån och ned i gruppen. [1]
7 / 9
Kapitel 2 · Atomen och dess delar

Varje grundämne har en unik kemisk beteckning (symbol). Några symboler följer det svenska/engelska namnet, men andra härstammar från det latinska namnet — till exempel Fe från ferrum (järn) och Na från natrium.

ÖVNING 2.3.F — Koppla grundämne och symbol
Natrium
Klor
Järn
Kalcium
Syre
Kväve
Aluminium
Kalium
Zink
Koppar
Cl
K
Na
Cu
Al
Zn
Ca
N
O
Fe

Instruktion: dra ett streck från varje grundämnesnamn till rätt kemisk symbol.

ÖVNING 2.3.G — Formler och atomslag

Fyll i tabellen: ange vilka atomslag som ingår och hur många av varje sort.

FormelAtomslagAntal av varje
H₂O
CO₂
NaCl
FeO
ZnO
Al₂O₃
8 / 9
2.3 · Periodiska systemet — perioder och grupper

Använd dina kunskaper om perioder, grupper och elementfamiljer för att identifiera grundämnena från ledtrådarna. Skriv rätt kemisk symbol på varje rad.

ÖVNING 2.3.H — Identifiera grundämnet
  1. Ledtråd 1: Jag är en alkalimetall i period 3. Jag reagerar kraftigt med vatten och bildar ett vitt hydroxidpulver. Vilket grundämne är jag?
  2. Ledtråd 2: Jag är en ädelgas i period 2. Mina elektronskal är fulla och jag reagerar inte med något annat ämne. Du hittar mig i neonskyltarnas glödande ljus. Vilket grundämne är jag?
  3. Ledtråd 3: Jag är en halogen i period 3. Jag är en giftig, grönguld gas vid rumstemperatur och används för att desinficera dricksvatten. Vilket grundämne är jag?
  4. Ledtråd 4: Jag är en metall som ingår i hemoglobinet i blodet. Utan mig kan du inte transportera syre. Jag kan bilda både två-positiva och tre-positiva joner. Vilket grundämne är jag?
  5. Ledtråd 5: Jag är en tvåatomig gas som utgör 78 % av luftens volym. Jag är en icke-metall i grupp 15, period 2. Vilket grundämne är jag — och hur skrivs min molekylformel?
Svar (vänd ned sidan): 1. Na   2. Ne   3. Cl   4. Fe   5. N, formel: N₂
9 / 9
Princip Kemi — lärobok i kemi med singaporiansk pedagogik. Skapad av Albin Holmqvist.